Öga:

3 tunics:

Fibrous:

• Sclera: fäste för muskler, består av bindväv, runt hela ögongloben. Innersta lagret pigmenterad.
• Cornea: består av 5 lager, epitel ytters, bindväv emellan, och endotel innerst. Gör att ljus kan skina igenom till pupillen.

Vascular:

• Iris: glatta muskler som formar ring kring pupillen. Dialator (SNS) & sphinter pupillae (PSNS). Dialeterar och drar ihop pupillen. Pigmenterad. Bestämmer ögonfärg.
• Ciliary body: muscles (ciliaris) & process.
  • Muskler: Ändrar linsformen via suspensory ligaments/ciliary zonules som blir strama när muskeln slappnar av = bred och tät lins, blir lösa när muskeln kontraherar = smal och mindre tät lins. PSNS (kontraktion) & SNS (relaxation).
  • Processer: sekrerar Aquaeous humour, lubrikant som åker under linsen, via pupill, ner till iris och ut via scleral veinous sinus.

Linsen: ligger mellan anterior och posterior segment of vascular tunic. Uppgift att refraktera/bryta ljus-strålar som kommer in så att de tas upp av retina.

• Choroid: tjockt pigmenterad lager som absorberar ljus som reflekteras för att hindra light scattering, bidrar till nogrannhet och klar bild.

Sensory:

• Retina, viterous humour

Vitreous humour: gel-liknande substans som bildas embryonalt, finns kvar hela livstiden. Väldigt bra på att transmittera ljus-strålar. Håller retina på plats genom att reglera trycket i ögat. Behåller rätt tryck även vid rörelse och muskelkontraktion.

Retina: beståra av neural layer och epitheleal layer.

• Neural layer: photoreceptor celler, ganglion-celler, bipolära neuron mm. Ganglion längst in, bipolära neuron efter (”förlängningssladd”), och längst ut som träffar ljus fotoreceptorer. 2 typer av fotoreceptorer: en för ljusintensitet (nattseende) och en för ljusfrekvens (färger).
• Epitheleal layer: i kontakt med choroid. Pigmenterad. Filtrerar vad som kommer in till retina.

Tårflöde och lubraktion av ögat:

• Lacrimal gland (CNVII N Facialis) sekrerar vätska
• Vätskan flöder medialt från lateral sidan mot näsan.
• In i lacrimal puncta; två håligheter i palpebral commissure (ögonlockens “gipor”)
• Via lacrimal canaliculi → lacrimal sac → nasolacrimal dact → inferior nasal meatus (under concha nasale inferior).

Optic disc: Ögat innerveras av Nervus Opticus, CNII.

Örat:

Örat delas in i tre huvuddelar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Det är ett organ som ansvarar både för hörsel och balans.

Ytteröra (Auris Externa):

• Auricula/Pinna: Ytterörat är den yttre delen av örat som består av brosk och hud. Dess funktion är att samla in och rikta ljudvågor mot hörselgången.
• Meatus Acusticus Externus: Hörselgången leder ljud från ytterörat in mot trumhinnan. Kanalen är täckt med hud som innehåller ceruminösa körtlar som producerar öronvax, vilket skyddar och smörjer hörselgången.
• Membrana Tympani (Trumhinnan): En tunn membran som vibrerar när den träffas av ljudvågor. Den separerar ytterörat från mellanörat.

Mellanöra (Auris Media):

• Ossiklar: Består av tre små hörselben: malleus (hammaren), incus (städet) och stapes (stigbygeln). Dessa förstärker och överför ljudvibrationer från trumhinnan till innerörat.
• Tuba Auditiva (Örontrumpeten): En kanal som förbinder mellanörat med nasofarynx. Dess funktion är att utjämna trycket på båda sidorna av trumhinnan, vilket är viktigt för korrekt hörsel.
• Musculus Tensor Tympani och Musculus Stapedius: Två muskler i mellanörat som skyddar mot starka ljud genom att minska vibrationerna i trumhinnan och stapes.

Inneröra (Auris Interna):

• Cochlea (Snäckan): Spiralformat organ som innehåller hårceller och vätska (endolymfa och perilymfa). Ljudvågor orsakar vågrörelser i vätskan, vilket stimulerar hårcellerna att skicka elektriska signaler via hörselnerven (Nervus Cochlearis, del av CNVIII) till hjärnan.
• Vestibulum och Canales Semicirculares: Dessa delar är centrala för balans (se nästa avsnitt om balansorganet).

Cochlea i tvärsnitt: